 |
Årsmöte 2016 |
Årsstämma och Energiseminarium 2016
TEMA 100 % FÖRNYBAR ENERGI
Den 22-23 april 2016 hölls SERO:s årsstämma i
Karlstad. Man kunde lyssna till flera intressanta föredrag under 1,5 dagar.
Nedan finns samtliga presentationer som dessutom kompletterats med
föredragsanteckningar av Sven Bernesson. Föredragshållarna har erbjudits att
komma in med synpunkter på föredragsanteckningarna innan publicering. Alla
föredragen och föredrags-anteckningarna är nerladdningsbara som pdf-filer.
Föredragen nedan presenteras i kronologisk ordning. Först följer en
sammanfattning med några av de intressanta kunskaper som föredragen
förmedlade
Några intressanta kunskaper från föredragen:
Förutsättningarna för utvecklingen av det förnybara
har aldrig tidigare varit så gynnsam som nu. Saker och ting förändras
väldigt fort. Det har blivit allt mer fokus på energi- och klimatområdena.
En koldioxidfri ekonomi har blivit allt viktigare. 100 % Förnybar energi
lanserades av Miljöpartiet som ett svar på Klimatutmaningen 2011. För att nå
100 % Förnybart finns det 3 viktiga delar att jobba med: 1)
Energieffektivisering, där man måste jobba mot tydliga och ambitiösa mål; 2)
Bygga ut det förnybara: vattenkraft, bioenergi, vindkraft och solenergi,
samt få in nya energislag såsom vågkraft och även möjliggöra export av
förnybar energi; 3) Göra människor delaktiga. Folk måste få gå in och
investera kapital i det förnybara så att fler personer blir engagerade.
Centerns utgångspunkter i Energikommissionen är att värna både den
småskaliga och den storskaliga vattenkraften. Den storskaliga vattenkraften
är grundbulten i det svenska elsystemet. Det är viktigt att skapa ett större
oberoende genom att alla som vill producera sin egen el också ska få göra
det. Småskalig produktion är viktig.
Historiskt sett råder det en ny situation nästa år då Sverige kommer att ha
mer vindkraft än Danmark. Vi är vid en historisk vändpunkt då mer
produktionskapacitet installeras i förnybar energi än i icke förnybar energi
(kol, olja, gas och kärnkraft). Mer än 7 miljoner människor, globalt, är
anställda i sektorn förnybar energi. Ökningen av det förnybara drivs på av
lägre kostnader, ibland mycket lägre kostnader, särskilt då i jämförelse med
ny kärnkraft.
Det pågår ett paradigmskifte inom den svenska energimarknaden. Fram tills nu
har det rått en oligopolmarknad där elen producerats av några få. Vi ser nu
en övergång till en ny elmarknad där många fler, 1000-tals personer, blir
delaktiga i produktionen av el. Vi genererar vår egen elenergi för att
minska elinköpen från marknaden och där vi vill sälja vårt överskott. Solel
blir ”dörröppnaren” för detta agerande.
Det finns tre utmaningar i ett kraftsystem med stor andel sol- och
vindkraft: 1) Att hålla den kontinuerliga balansen; 2) Att hantera
situationer med stor mängd variabel produktion; och 3) Att hantera
situationer med liten mängd variabel produktion. Lösningar är att
konsumenterna har en flexibel förbrukning och via ”smarta elnät” kan få
signaler då det är dags att anpassa sin elförbrukning i tiden. Andra
lösningar är import, gasturbiner (som förutom med naturgas kan drivas med
t.ex. biogas, etanol eller biodiesel), batterier, flexibel laddning av
elbilar, eller att man har en extra kapacitet i kraftvärmen. Det finns
fysiska lösningar, men vem betalar? Det måste marknaden lösa.
Vi befinner oss nu i ett läge där människans påverkan på planeten blir allt
mer uppenbar. Ekosystemen är i fara, allt hänger ihop. Utsläppen av
växthusgaser, främst koldioxid, ökar snabbt, så snabbt att det blir svårt
att klara max 2 graders temperaturhöjning. Både atmosfären och haven blir
varmare. Glaciärer och havsisar minskar sin utbredning och havsnivån stiger.
Haven absorberar koldioxid och blir då surare, vilket är negativt för det
marina livet. Extrema väderhändelser blir alltmer vanliga och
matproduktionen i stora områden är i fara. Det kan bli svårt att leva på
låga latituder. Klimateffekterna sker inte linjärt, de sker istället ofta i
steg och är av tröskeleffektsnatur. Jämför t.ex. med att norra ishavet
plötsligt är isfritt.
Man står inför stora globala utmaningar vad gäller utsläppen av växthusgasen
koldioxid. I Europa och Eurasia har de totala utsläppen av koldioxid
minskat. Östra Europa är dock fortfarande ett problem där det fossila får
stora subventioner. I Nordamerika har man sett en minskning av
koldioxid¬utsläppen beroende på en övergång från kol till gas, samt pga.
energieffektivisering. I Kina har koldioxidutsläppen ökat dramatiskt under
senare år beroende på en kraftig urbanisering, utbyggnad av infrastrukturen
och att flera hundra miljoner människor blivit rikare. Kinesiska städer är
förfärligt förorenade.
En viktig faktor som påverkar övergången till renare elproduktion är hur
mycket kostnaderna fallit för elproduktion av olika teknologier, då främst
vindkraft och solceller, då man skaffat sig ökad industriell erfarenhet från
användning av dessa. Ökad industriell erfarenhet ger lägre kostnader. Om man
subventionerar el från sol, vind och biomassa då de ej är lönsamma så blir
dessa lönsamma och konkurrerar ut det fossila. Detta beroende på att
kostnaderna för det förnybara sjunker vid ökad industriell användning.
Den tekniska utvecklingen går åt rätt håll vilket gör att kostnaden för
många produkter minskat kraftigt mellan 2008 och 2014. Kostnaderna för:
LED-lampor har minskat med 90 %, Batterier för elbilar med 70 %, Småskaliga
solceller med 60 %, Storskaliga solceller med 50 %, och Landbaserad
vindkraft med 40 %.
Det är en stor skillnad i verkningsgrad mellan elbilar och bränslecellsbilar.
Av 100 kWh framställd energi går för en elbil 69 kWh till bilens hjul medan
det för en bränslecellsdriven bil endast går 23 kWh. Denna verkningsgrad är
räknad från kraftverkets generator, via ledningsförluster, transmission,
batteri, elektrolys, bränslecell och elmotorer, dvs. hela kedjan från
generator till hjul.
Vita certifikat fungerar ungefär på samma sätt som de gröna certifikaten (elcertifikaten).
Staten ”beställer” förnybar produktion (gröna certifikat) eller minskad
energianvändning (vita certifikat) av branschen. Energibolagen ska varje år
ha ett visst antal certifikat som motsvarar en bestämd andel av deras
energiförsäljning. Varje certifikat motsvarar ett visst antal kilowattimmar
(kWh): producerade eller sparade. Vita certifikat kan fungera med eller utan
en marknad. Med vita certifikat utför bolagen åtgärder hos sina kunder eller
köper certifikat från ett annat bolag (om det finns en marknad).
Biokol är förkolnat växtmaterial med syfte att användas på ett icke-termiskt
sätt. Biokol är ett jordförbättringsmedel som minskar näringsläckage, håller
vatten och luckrar jorden. Biokol är även en kolsänka. Biokol är ett sätt
att ta upp koldioxid via växter och sedan låsa det för lång tid i marken.
Växter tar upp kol som koldioxid ur atmosfären och detta kol återförs till
atmosfären vid förbränning. Förkolar man växterna istället för att förbränna
dem blir en del av det kol de tagit upp från atmosfären kvar i det biokol
som återstår efter att växtdelarna gått igenom förkolningsprocessen.
Tillförs detta kol till marken blir kolet i biokolet bundet lång tid i
marken. Kolcykeln förlängs på så sätt och kol, som växthusgasen koldioxid,
hålls ifrån atmosfären. Detta leder till att klimatpåverkan genom
växthuseffekten kan minskas, vilket är positivt.
.
 |
 |
 |
 |
| Ann-Kristine Johansson och Peter Danielsson skötte registreringen |
| Årsmötet 2016 |
 |
|
SEROs ordförande Göran Bryntse inleder stämmo- och seminariedagarna |
 |
|
Dag Hallén, Region Värmland, Energi och klimat i Värmland Dag Halléns presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Lise Nordin, Energipolitisk talesperson, Miljöpartiet. Energikommissionen. Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Preben Maegaard, Nordisk
Folkecenter för Vedvarende Energi, Folkeligt Ejerskap og lokal accept af
vindmöller. Preben Maegaards presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
| Lunch med mingel: Här är några bilder från utställningen |
 |
| Monter "Atomkraft Nej Tack" |
 |
 |
| Solsta Cykel och Sport |
 |
Arne Andersson, Solmarknaden.... ur min synvinkel.Arne Anderssons presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
Rickard Nordin, Energipolitisk talesperson för Centerpartiet. Energikommissionen Rickard Nordins presentation finns HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
Ann-Kristine Johansson delar ut SERO:s Miljöpris till Mats Enmar |
| Mats Enmark fick SERO:s Miljöpris
2016 för att han under tiden som VD för KBAB i Karlstad på ett
föredömligt sätt jobbade för energieffektivisering och förnybar energi. Motivbeskrivningen för att ge SERO:s Miljöpris till Mats Enmark finn |
 |
 |
 |
 |
| Mats Enmark |
| Fika och mingel |
 |
 |
| Göran Bryntse och Ann- Kristine Johansson, SERO, samt professor Lennart Söder KTH. |
 |
| Lotta Bångens,EEF- Energieffektiviserings- Företagen, Vita certifikat Lotta Bångens presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Lennart Söder, Elektriska Energisystem, KTH, Eleffekt 100% Förnybart Lennart Söders presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Hans-Olof Nilsson, Egen Energi
Hans-Olof Nilssons presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Christer Hedberg, Värmland Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedbergs presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningarna finns HÄR |
 |
| Mattias Gustafsson, Branschföreningen Biokol Sverige och Ecotopic Mattias Gustafssons presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Tomas Kåberger, Chalmers, Snabbt
mer än 100 % förnybart Tomas Kåbergers presentation hittar du HÄR Föredragsanteckningar finns HÄR |
 |
| Bertil Ottosson, Elbil Sverige, Elbilstokig |
 |
| Christer Hildén, Elbil Sverige, Bilrevolutionen! Elbilar med räckvidder på 30-35 mil i mer normala prislägen |
 |
| Anders Wijkman, ordf. Miljömålsberedningen, Klimatomställningens utmaningar |