Störst går först

Världen är så stor så stor, Lasse, Lasse liten. Större än du nånsin tror, Lasse, Lasse liten.
Jag kom att tänka på den barnvisan när jag för en tid sedan haft ett samtal med en person, och fick en tydlig bild av att något inte stämmer i vår svenska gröna energipolitik. Som om detta samtal fick den sista pusselbiten att falla på plats. Som när man efter en lång tid anat och plötsligt kommer till insikt. Ser hur mönstret blir tydligt och hur man som ett litet barn låtit sig luras av det som är "större" och "starkare".

"Vindkraften får en avgörande betydelse om vi ska nå EU: s mål på ökad förnybar energi", säger näringsminister Maud Olofsson i SvD 2008-08-16. Och målet är 5000 nya vindkraftverk över hela Sverige.
I dag finns ca 900 i drift. Och man kan ju därmed tycka att Regeringen tar krafttag för en svensk energiomställning och ansvar för miljö- och klimatfrågan.
Men förnybar är ju också solenergin, geoenergin och vattenkraften med potentialer för utbyggnad upp mot 20 TWh.
Småskalig vattenkraft (max 10 MW) står idag för 4,5 TWh, men skulle kunna byggas ut till minst 7 TWh vilket motsvarar cirka 1200 vindkraftverk av medelstorlek. Men Regeringen och näringsministern har ännu inte upptäckt den - så småttig och betydelselös tycks den vara. Men vi måste ju ändå tro att alla förnybara energikällor i Sverige kan göra en miljönytta - också den småskaliga vattenkraften, att varje glödlampa vi tänder som får sin energi från vatten är miljömässigt bättre än energin från kol och olja.
För det är väl det som är själva tanken med energiomställningen.
Men man talar inte ens om den svenska vattenkraften i denna viktiga energiomställning. Trots att den är en del av EU direktivet om förnybar energi i kampen mot klimatförändringen. Och trots att vattenkraft är Sveriges främsta och största tillgång på förnybar energi.

Fredrik Braconier skriver i SvD 2008-08-16 att hindret för mer vattenkraft är politiska beslut som sedan snart 40 år förbjuder utbyggnad i orörda älvar. "Även befintlig vattenkraft kan begränsas av nya vattendomar" och "Även vindkraft möter lokalt motstånd och projekt överklagas ofta." Till och med sådana uttalanden är ovanliga i massmedia i dag.

Vindkraften är dyr att bygga, och spås bli än dyrare när efterfrågan från hela Europa ökar, vilket naturligtvis leder fram till än dyrare elpriser för oss alla.
Vattenkraften är den i särklass mest effektiva och robusta bland de förnybara energialternativen.

Ändå väljer Regeringen nu att ensidigt främja vindkraften. Vad är det som styr ett sådant beslut?
Kan svaret vara att just vindkraftens motståndare inte på samma sätt som vattenkraftens, kunnat organisera sitt motstånd. Inte på samma sätt hunnit bygga upp sitt motstånd i nätverk med kontakter högt upp i vårt samhälles hierarkier. Inte hunnit banka in sin propaganda i myndighetsväggarna och i Regeringens korridorer. Inte hunnit få del av gentjänsternas sötma.
Inte lyckats finna en tillräckligt intressant och populistisk anledning till sitt motstånd, även om man försöker med fågeldöd, störande skuggbildning och skadligt ljud.
Men ännu står vindkraftverken inte i vägen för någon jakt - inte ens en älg tycks vara hotad eller kommer att störas i sin reproduktion.

Vattenkraftens motstånd har sina rötter i just de stora älvarnas utbyggnad. Och motståndet handlar om viljan att upprätthålla så stora fångstområden som möjligt för fiskejakt på lax och öring under dess lekperiod i vattendragen. Denna vilja har under lång tid organiserats i föreningar och i organisationer som Sportfiskarna, och naturligtvis finns flugfiskets främsta företrädare bland dem som har råd och kunskap om flugfiskets svåra konst på vild lax. Det är knappast "Svensson" som är en typisk flugfiskare. Han får vara glad om han kan hitta ett frysblock lax på ICA, för kriget på vild lax pågår också mellan flugfiskarna och yrkesfiskarna. Fiskeriverket anser att sportfisket borde ges mer stöd för att det är mer lönsamt än yrkesfisket enligt TT. Jordbruksminister Eskil Erlandsson svarar att fritidsfisket är värt mer stöd, och att han kan tänka sig att omfördela fiskekvoter "om det behövs". Men han har också noterat att det i de flesta fall inte finns någon konkurrens, och att yrkesfisket genererar fler arbetstillfällen än fritidsfisket.

I dag handlar motståndet mot vattenkraften främst om att skapa fler reproduktionsområde för laxen, att skapa fler fria passager förbi de kraftverk som mer eller mindre saknar detta - oavsett om laxen före utbyggnaden kunde ta sig förbi vattenfallet eller inte. Motivet försvaras med den lönsamhet en ökad flugfisketurism skulle ge Sverige, vilket ju kräver en ökad mängd lax, och vikten av rekreationsmöjligheter för stressade svenskar och européer. Och sist men inte minst så anses just vattenkraften i allmänhet vara en starkt bidragande orsak till den vilda laxens minskade antal och möjligheter till reproduktion.

I SvD 2008-08-10 står med fet rubrik över helsida: "Livet leker för svensk lax"
Artikeln handlar om att det just nu finns rekordmycket lax i våra svenska vatten. Att ökningen tros bero på det fiskeförbud med drivgarn som trädde i kraft i Östersjön tidigt i våras, och att laxen nu sprider sig till hela östersjöområdet. Fiskekonsulenten vid Stockholms stad säger att man i Stockholm inte haft så mycket lax sedan mitten av 1980-talet, att laxen formligen "kokar" i vattnet.

Vi inom småskalig vattenkraft har länge försökt säga att främsta hotet mot laxen inte är ett vattenkraftverk, utan en fiskare. Och att den regeln också gäller för alla fiskarter oavsett metod och fångstredskap. Men vattenkraftens motståndare har också försökt lägga skulden på vattenkraften för den minskade mängden gädda och abborre som uppmätts i Stockholms skärgård, men också här tvingas nu den anklagelsen tas tillbaka efter Fiskeriverkets försök med fiskeförbud i vissa vikar. "Fredade vikar ger större abborrar" och fisken återhämtar sig nu sedan skärgården fått 25 fredningsområde där totalt fiskeförbud gäller mellan1 april och 15 juni, skriver SvD 2008-08-03 i en då ännu opublicerad rapport från Fiskeriverket. Förhoppningen är nu att fler vikar ska kunna skyddas och kanske också ges fiskeförbud året om. Men länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson påpekar att "yrkesfiskare, sportfiskare och vattenägare inte sällan har motstridiga intressen och konflikter mellan grupperna är inte ovanliga."

Kanske kommer "bevisen" för sent. Regeringen har nu lagt all sin kraft på utbyggnad av vindkraften. Uppdraget till Energimyndigheten har dikterats i regeringens Regleringsbrev för 2008 till myndigheten, och länsstyrelser och kommuner i Sveriges land har utfört sin uppgift att ta fram lämpliga byggområden för 5000 vindkraftverk, som ska stå klara 2020. I detta regleringsbrev är det till och med svårt att hitta ordet vattenkraft. Vi inom småskalig vattenkraft har nu förstått att Energimyndigheten inte arbetar med vattenkraft som en prioriterad förnybar energikälla. Vi har förstått att länsstyrelserna aldrig på allvar tagit något uppdrag om att finna potentialer för en svensk vattenkraftsutbyggnad.

Vattenkraftens motståndare har bankat in i svenska politiker att fritids- och flugfisket är så betydelsefullt att inte ens en klimatförändring kan prioritera vattenkraft före nöjesfiske. Trots att forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, som publicerades i somras redovisar att svenska folket helst vill semestra i naturen - MEN INTE FISKA! Den sysselsättningen finns inte ens bland de tio i topp. På första plats finns "Promenera för motionen", på andra plats "Arbeta i trädgården" och på tredje "Cykla". Därefter följer en rad helt vanliga sysselsättningar som att bada, promenera med hund, jogga, ha picknick, gå strövtåg. Resultatet av rapporten publicerades i SvD 2008-06-24. Kanske kommer den för sent. Vindkraftsparkerna har redan börjat invigas av Kung och Fosterland och svenska folket får vänja sig vid att vindkraftverken gör dem sällskap i naturen, medan forskningsprogrammet: Vattenkraft - Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten pågår med stöd av Naturvårdverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket och Elforsk, och handlar om konflikten mellan flugfisket och vattenkraftens hinder för laxvandring och hur den ska lösas.
Och medan vindkraftverken byggs har Jordbruksdepartementet gett Kammarkollegiet och Fiskeriverket i uppdrag att redovisa: "Översyn av arbete med omprövningar samt tillsyn av vattendomar och vattenföretag."

I det nyligen klara remissvaret står på sid.11: Kammarkollegiet har sedan år 1994 genomfört närmare 200 omprövningar, dvs. i snitt 15 omprövningar per år. Av dessa har mer än 90 procent gällt vattendrag och innefattar olika åtgärder för fiskebestånden. Många av dessa har medfört ändrade vattenhushållningsbestämmelser samt nya fiskvägar. Krav på förbättrade möjligheter till fiskvandring förbi kraftverk och dammar har således varit återkommande yrkanden i sammanhanget.
Och på sid.14: Genomförda omprövningar till förmån för det allmänna fiskeintresset har ofta strävat efter att öppna upp möjligheten till fiskvandring förbi olika former av vandringshinder.
Och på sid.17: Omprövning av kraftverk sker med få undantag för att förbättra förutsättningarna för fiskens framkomst.
På sida upp och sida ned i denna remiss beskrivs samma sak. Ändå avslutas remissen med: Konsekvenserna av de förslag som läggs fram är att omprövningsförfarandet på sikt effektiviseras och underlättas och att de medel som i dag finns tillgängliga kan användas på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt. Det är till stor nytta i miljöarbetet och nödvändigt för att uppnå de krav som kommer att bli följden av miljömålen och ramdirektivet för vatten.(...) Visserligen kan det ökade antalet omprövningar som förslaget medför uppfattas som en nackdel för de små kraftverken. Om förslagen genomförs kommer dock möjligheten till statlig finansiering att öka, vilket är till fördel för dessa verksamhetsutövare.
- Tack!

I en offentlig ansökan om: Bidrag till ideella Miljöorganisationers arbete, ställd till Naturvårdsverket 2007-04-02 från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, ansöker och beviljas Sportfiskarna 180 000 kr för projektet: Rapport om effekterna av elcertifikatsystemet och vattenkraften. Syftet med projektet presenteras i ansökan med: Sportfiskarna avser att undersöka hur elcertifikatsystemet påverkar arbetet med de svenska miljömålen.
Elcertifikatsystemet är ett tydligt sådant som på flera sätt visat sig på ett negativt sätt påverkar möjligheterna nå målen. Kostnaderna för restaurering av rinnande vattendrag har av Naturvårdsverket uppskattats vara mycket höga om t.ex. fallrättigheter skall inlösas. Dessa kostnader ökar dramatiskt med nuvarande elcertifikatsystem och försvårar avsevärt ambitionerna med miljömålen.
Sportfiskarna planerar att publicera rapporten och i samband med det hålla ett större seminarium där frågorna lyfts fram.

Vattenkraftens motståndare har envist och under lång tid, utan vetenskapliga bevis, med all kraft lyckats genomföra en så djupgående påverkan på våra politiker och tjänstemän att inte ens en enda förmår ställa sig upp och offentligt ifrågasätta dess trovärdighet. Berätta att det som nu pågår mot svensk vattenkraft är ett resultat av en skickligt genomförd propaganda, där syftet aldrig har varit att "rädda" någon miljö eller fisk, utan har snarare använts som täckmantel för att ensidigt gynna nöjesfisket på klimatets och energiföretagens bekostnad. Hur har det kunnat pågå så länge?

Det är dags att förklara för svenska folket att vattenkraft inte tycks vara önskvärd i Sverige. Och det är dags att förklara varför fallrättigheter och kraftstationer köps upp med skattemedel för mångmiljonbelopp för att sedan läggas ned och rivas ut.
Och kanske är det så att det är enklare att prioritera kärnkraften före vattenkraften - för den står ju inte på något sätt i vägen för en flugfiskare. (Och jag antar att en flugfiskare inte på något sätt står i vägen för en klimatförändring.)

Så, svenska folk! Låt oss gå och fiska! Det är så vi kan bidra till en miljöförbättring!

Annelie Edvardsson
medlem i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation
& Småkraftverkens Riksförening