Trenden är tydlig...........

Trenden är tydlig, det är den förnybara energin som vinner mark. Nyligen presenterade SVEBIO (Svenska Bioenergiföreningen) en rapport som visar att tillförseln av biobränsle nu är större än all kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Biobränslets andel i den svenska energibalansen kommer 2009 att hamna kring 125 TWh, inte illa. Även vindkraften har haft stora framgångar, även om det just nu under finanskrisen blivit en viss avmattning av exploateringen. Vindkraften står idag för ungefär en procent av Sveriges elanvändning – det vill säga ca 2 TWh.

Staten är tydlig och anser att den förnybara energin är en förutsättning för en hållbar energiförsörjning och stora ansträngningar görs på flera områden. Och framgångarna radar upp sig. Oljeanvändningen för bostadsuppvärmning minskar drastiskt . I fjärrvärmesektorns samlade bränslemix har oljeanvändningens dominans nästan helt ersatts med andra energibärare. Även inom villasektorn minskar oljeuppvärmningen, bara under det senaste året med ca 20 procent och under de senaste 5 åren med drygt 70 procent.

Staten vill också satsa på nya energibärare – till exempel solenergi. Solvärmebidraget har sedan 1 januari 2009 fått en ny förordning där det är anläggningsägaren som söker bidrag och ingen vikt läggs på vilken typ av byggnad eller verksamhet som avses. Enda kravet är att solfångaren är testad och godkänd av ett ackrediterat testinstitut. Även objektsgränsen har höjts vilket förhoppningsvis kommer att leda till att andelen större projekt ökar. Tidigare har försäljningen koncentrerats till villaägare och väldigt få större anläggningar har genomförts. Nu kan det konstateras en trendförändring där allt fler större solvärmeanläggningar projekteras och förhoppningsvis kommer att handlas upp. Det är såväl fastighetsförvaltare som fjärrvärmebolag som nu visar ett tydligt intresse för solvärmen. Egentligen är det inte så konstigt då solvärmens konkurrenskraft stärkts betydligt under senare år. Som en följd av accelererande energipriser blir de ekonomiska villkoren för solvärmen betydligt bättre. Samtidigt har tekniken utvecklats och framför allt har intressanta systemdetaljer gjort solvärmen förmånligare att använda i flerbostadshus och enklare att ansluta till fjärrvärmenät. Med dagens bidrag och en mer kostnadseffektiv teknik är det möjligt att bygga solvärmesystem som får en kapitalkostnad kring 60-70 öre/kWh. Bränslet är som bekant gratis och i det avseendet ökar konkurrenskraften i takt med att energipriserna går upp.

Även solel är idag ett prioriterat område. Staten har sedan 1 juli 2009 infört ett solelsbidrag som ger 60% i investeringsstöd till anläggningsägaren. Även här läggs ingen vikt på vilken typ av byggnad solelsanläggningen placeras, bara anläggningen nätansluts. Det här öppnar upp för en vidgad marknad där det även för enskilda villaägare går att få bidrag. Intresset för investeringsstödet har varit enormt och bara efter några veckor tog anslagna medel slut, men nya medel sägs vara på väg. Potentialen för solelen är stor och utvecklingen går mot att allt större beställare ser fördelar i att själva kunna producera sin egen el. När solpanelerna även fyller någon annan nytta för byggnaden – till exempel som solavskärmare eller fasadmaterial – kan en intressant ekonomi skapas för solelen. Det finns exempel i Sverige där solpaneler som används som solavskärmare tillsammans med gällande bidrag kommer ner kring dryga kronan per kWh i kapitalkostnad. Det innebär att konkurrenskraften mot ledningsbunden el är uppenbar. Generellt är det däremot så att solelsprojekt måste ses långsiktigt då det ledningsbundna elpriset fortfarande är betydligt lägre.

En spännande utveckling som möjliggörs med solenergins framväxt är förutsättningarna att bygga självförsörjande byggnader eller till och med ”plusenergihus”. Den framväxande passivhustekniken där byggnadsskalet isoleras väl och görs tätt minskar drastiskt behovet av köpt energi. Framför allt möjliggörs detta genom att andelen värmebehov minskar. Med solfångare kan en stor del av varmvattenbehovet och värmeförsörjningen tryggas med solvärme. Solpaneler kan sedan nyttjas för framför allt hushållsel. Genom att göra byggnadsskalen mer välisolerade och sedan använda takarean för att placera solfångare och solpaneler kan en vanlig villaägare i princip gå från att vara en energikonsument till att bli en energiproducent! Det här är en spännande utveckling och det första projektet redan är genomfört och där ett solcellstak producerar mer el än vad hushållet använder till värme, varmvatten och hushållsel.

Även om utmaningen är gigantisk är stora framsteg redan gjorda. Inte bara på tillförselsidan utan också den allt större medvetenheten att använda energin mer effektivt. Passivhustekniken är ett exempel, fordonsindustrins ambitioner att ta fram bränslesnålare teknik ett annat och den nya belysningstekniken ett tredje. Och det finns naturligtvis många, många fler exempel! Den förnybara energin utgör en allt större andel av vår energiförsörjning och vi är väl rustade och lyckligt lottade i Sverige. Vi har otroliga resurser inom bioenerginäringen, bra förutsättningar för vind och sol och även långa kuster för framtida vågkraft.

Lars Andrén
www.drivkraft.nu 

 


 Information om solvärmebidraget - www.boverket.se

Information om solelsbidraget - www.energimyndigheten.se

Information om solvärme - www.svensksolenergi.se

Information om vindkraft - www.svensk-vindkraft.org

Information om biobränsle - www.svebio.se

Information om passivhus - www.passivhuscentrum.se

För bidragsansökningar solvärme och solel,kontakta länsstyrelsens bostadsenhet

För energirådgivning i allmänhet,kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare,finns att söka via www.energimyndigheten.se