Till rikspolitiker och beslutsfattare

HÖJD FASTIGHETSSKATT PÅ SMÅSKALIG VATTENKRAFT

Regeringen, företrädd av Finansdepartementet, har i en promemoria till Lagrådet den
25 mars föreslagit höjning av fastighetsskatten på vattenkraft från 1,7 procent till 2,8 procent.Motiveringen är att skattehöjningen ska finansiera borttagandet av kravet på revisor för små företag. Kopplingen är svår att förstå.

Det man kan ana är att de 0,6 miljarder kronor som skattehöjningen beräknas inbringa ska finansiera andra reformer. Även denna gång har regeringen valt att avstå från att göra undantag för den småskaliga vattenkraften, som inte har motsvarande goda ekonomi som storskalig vattenkraft.

2007 gjordes den föregående fastighetsskattehöjningen från 0,5 till 2,2 procent (varav 0,5 procent utgjorde en tillfällig höjning till 2011). Ej heller då gjordes undantag för den småskaliga vattenkraften, något som tidigare varit praxis. Samtidigt fick vindkraften sänkt fastighetsskatt från 0,5 procent till 0,2 procent med motiveringen att ny EU lagstiftning givit möjlighet att göra undantag för ”stöd av mindre ekonomisk betydelse”. Vindkraft och småskalig vattenkraft i Sverige har ungefär samma årliga elproduktion och ungefär samma drift-och administrativa kostnader, för vindkraft och småskalig vattenkraft är dessa 20-35 öre/kWh beroende på storlek och yttre förutsättningar. Det finns skalnackdelar betr. kostnader för småskalig elproduktion både vad avser anläggningsfasen och driftfasen.

När nu regeringen föreslår ytterligare höjning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft ökar differensen till vindkraft ännu mer trots att båda ingår i EU:s energidirektiv 2020 och omfattas av undantagsregeln.

SERO och SVAF vill härmed uppmana ledamöter i Sveriges Riksdag och beslutsfattare att verka för att småskalig vattenkraft upp till 10 MW får samma fastighetsskatt som vindkraft av följande skäl.

• De högre drift- och anläggningskostnaderna ger inga ”övervinster” som kan beskattas, varför de angivna motiven för 
  skattehöjningarna inte förelegat, eller föreligger för den småskaliga vattenkraften.

• EU:s undantagsregel ger möjlighet till samma beskattningsnivå, 0,2 procent, som vindkraft

• Den småskaliga vattenkraftens kostnad enkom för fastighetsskatt var före 2007ca 0,5 öre/kWh, steg 2007 till ca 4 
  öre/kWh och med liggande förslag blir den 6 öre/kWh, inklusive förlaget till permanentning av den tillfälliga höjningen
  på 0,5 procent. Det innebär en skattehöjning med en faktor 12 under en 4-årsperiod. I regeringens promemoria
  anges att vattenkraften, här menas den storskaliga, beräknas få en belastning med 2 öre/kWh efter skattehöjningen.
  Det är därför uppenbart att fastighetsskatten slår oproportionerligt hårt mot den småskaliga vattenkraften. Från 2013,
  när de flesta små vattenkraft fasas ut ur elcertifikatsystemet, kommer fastighetsskatten på småskalig vattenkraft med
  regeringens förslag att motsvara 13 procent av bruttointäkten.

• Vid uppvaktningar på Finansdepartementet och hos riksdagspolitiker har vi erfarit att synsättet att s.a.s. dra all
   vattenkraft över en kam möjligen varit en lapsus och borde rättas till vid lägligt tillfälle. Att nu ställas inför ett förslag
  som ytterligare skulle förvärra situationen känns därför helt oacceptabelt.

• Om fastighetsskatten för småskalig vattenkraft sänks till 0,2 procent kommer statens intäkter att minska med 200
  miljoner kronor om gränsen 10 MW används (Den gräns EU Kommissionen anger) och om gränsen 1,5 MW väljs blir
  minskningen 85 miljoner kronor. Den nyproduktion av el som en sänkning av fastighetsskatten skulle medföra 
  bedöms för staten ge mer intäkter i form av inkomstskatter och moms än bortfallet av fastighetsskatt.

• Småskalig vattenkraft är i huvudsak en landsbygdsverksamhet, höjd fastighetsskatt stryper gröna näringar på
  landsbygden

• Småskalig vattenkraft är tre gånger mer personalintensiv än storskalig elproduktion, kostar därför mer per
  kilowattimme men skapar motsvarande fler arbetstillfällen.

• Småskalig vattenkraft ges produktionsstöd genom elcertifikatsystemet. Att ge med ena handen och ta tillbaka med
  den andra skadar förtroendet för statens vilja att stödja förnybar energi

• Borttagandet av revisorskravet är tänkt att minska kostnaderna och underlätta för små företag. Den småskaliga
  vattenkraften drivs vanligtvis av små företag och genom föreslagen skattehöjning blir för dessa företag effekten den
  motsatta.

 Vi hoppas att politiker och beslutsfattare kan inse det kontraproduktiva i att låta småskalig vattenkraft omfattas av 
 förslaget till höjningen av fastighetsskatten på vattenkraft och i stället verkar för att en sänkning till 0,2 procent i likhet
 med vindkraft.

 Bromma den 22 april 2010

 Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO
 Christer söderberg
 Ordförande
 08-256881, 070-677 26 90
 soderberg.sero@telia.com    www.sero.se