SERO granskar arbetet med kärnavfallet


SERO är en av de miljöorganisationer som fått regeringens uppdrag att granska arbetet med att ta fram ett förslag på slutförvaring av kärnavfallet. Det innebär att representanter för SERO deltagit i ett antal samråd i Oskarshamn och Forsmark, där Svensk Kärnbränslehantering, SKB, presenterat vad de tänker ha med i en kommande Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och i sin tillståndsansökan. Därmed har SERO kunnat följa hur man tänkt hantera avfallet i slutna bergrum ca 500 meter under markytan. Vidare har SERO deltagit i en referensgrupp som följt och kunnat påverka utformningen av forskning, som syftar till att klarlägga hur stor risken är, att kopparkapslarna ska börja korrodera i den miljö de skall bevaras i. Då det visat sig att koppar förändras snabbt då ämnet utsätts för radioaktiv gammastrålning, vilket kommer att ske, från de bränslestavar de ska innehålla. Kärnavfallsrådet är en annan instans som ordnar intressanta möten och producerar intressant information liksom Strålsäkerhetsmyndigheten. Från SKB får vi ett mycket omfattande material, som vi förväntas lämna synpunkter på. För arbetet med att följa arbetet med hanteringen fram till slutförvaret av kärnavfallet får SERO ett årligt bidrag från Kärnavfallsfonden på 150 000 kr.

Här kommer du hitta remissvar och skrivelser med anknytning till kärnavfallsgranskningen.

  • 20150629

    LAGRING AV UTBRÄNT KÄRNBRÄNSLE

    SERO har getts möjlighet att avge ett yttrande till Mark- och miljödomstolen över SKB:s Svensk Kärnbränslehanterings ansökan om utvidgning av CLAB, Centrallager för använt kärnbränsle och kärnavfall. Anläggningen ligger nära kärnreaktorerna i Oskarshamn och består av ett stort antal kylbassänger i en bergtunnel. I kylbassängerna förvaras använda stavar med kärnbränsle. Dessa kräver en ständig aktiv kylning där havsvatten via värmeväxlare pumpas in i anläggningen. Om kylningen uteblir hettas kylvattnet upp för att efter 10-12 dygn ha kokat bort med stora radioaktiva utsläpp som följd. Redan vid en måttlig temperaturhöjning i bassängerna ökar de radioaktiva utsläppen. Vid katastrofen i Fukushima skedde de ojämförligt största utsläppen från lagret av använt kärnbränsle, som fattade eld efter en vätgasexplosion. Lagret var byggt enligt CLAB-modell med krav på aktiv vattenkylning. SERO begär att domstolen skall stoppa fortsatt inlagring av använt bränsle genom en utbyggnad av CLAB. I stället bör även Sverige övergå till den mer riskfria mellanlagring som många andra länder, bl. a. USA använder i form av betongkasuner. Dessa är helt luftkylda och utan behov av el eller kylvatten. I yttrandet redovisar SERO hur mellanlagring upp till ett par hundra år skulle vara möjlig i så kallade Dry Casks.

    Remissvaret i sin helhet hittar du här
  •  20150505

    I ett yttrande till SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten kritiserar SERO planerna för hur kärnavfallet skall hanteras. Bland annat kritiseras att erfarenheterna från Fukushimakatastrofen inte tagits tillvara i den svenska planeringen. Det gäller bland annat avståndet mellan kärntekniska anläggningar. Katastrofen förvärrades av att lagret för använt kärnbränsle låg så nära de skadade reaktorerna att bränslestavarna skadades och började läcka radioaktivitet i stor omfattning.

    Nuvarande mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB i Oskarshamn behöver byggas ut för att rymma tillkommande bränsle. Då tänker SKB, Svensk Kärnbränslehantering använda samma metod för kylning, dvs aktiv kylning genom att låta kylvatten från havet pumpas runr med stora eldrivna pumpar. Avbrott i el eller kylvattenflöde under några dagar skulle kunna ge svåra skador på bränslet med risk för radioaktiva utsläpp.

    SERO föreslår att utbyggnaden av mellanlagret sker med en modernare metod som numera används i flera länder. Kylvattenbasängerna byts då mot stora betongtorn, kasuner, där bränslestavarna förvaras torrt. Genom skorstensverkan sugs kylluft in vid basen och lämnar toppen på kasunen utan hjälp av fläktar. Genom att byta energikrävande vattenkylning får man en gratis passiv luftkylning. Där kan bränslet förvaras upp till 200 år, Under den tiden avtar strålningen med upp till 99 %, vilket underlättar slutförvaringen.  Kasunerna ställs sedan upp minst 30 km från närmaste reaktor.
    SERO:s remissvar hittar du här


  •  2013-08-26
      SERO är mycket kritisk till planerna på slutförvar av kärnavfall i Forsmark
      Se pressmeddelandet här
      Läs hela yttrandet till Nacka Tingsrätt här
  •   2012-11-15
      SERO:s yttrande till Mark och Miljödomstolen över SKB:s ansökan att få anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle i
      Forsmark. Du hittar yttrandet som  riktar hård kritik på många punkter här

  •   2012-10-03   Halvvägs genom koppartestet

      Ingen korrosion men väl vätgas. Det är resultatet hittills av det årslånga test som ska ge svaret på kopparkapslarnas
      säkerhet i det svenska slutförvaret. Läs mer här

  •   Referensgrupp om kopparkorrosion. Lägesrapport 2012
      Läs rapporten här

  • 2012-04-23    SERO skriver till regeringen angående använt kärnbränsle.   Läs brevet här